Snö & Kristiflygare

Glädje och energi i kroppen, toppen att vakna. Längtar efter att få springa längs stigarna i vårlukt och fågelkvitter. Snön ligger vi vit, endast tomten är vaken. Blommorna utför dörren ropar efter solen, blir lugnade av att jag tar bort det tjockaste snölagret. 

Sträcker ut för första gången efter loppet i lördags. 26 km på backiga stigar sitter fortfarande kvar i benen, men dom är glada. Tänk att huvudet och benen inte känner varandra än, trots att dom levt ihop i 45 år. Jag trodde starkt att jag skulle orka mycket mer än jag faktiskt gjorde. Men glädjen är stor att jag genomförde loppet trots att vi bara kommit en bit in i maj. 

Lycka är att få springa i skogen!