Klassikern, en dröm?

Att göra klassikern har väl inte varit en dröm som jag gått och burit på någon längre tid. Utan det är först när jag hade simmar Vansbrosimningen som tankarna kom, att ja, kanske. Simningen var inte heller något jag hade planerat länge utan jag anmälde mig typ 23.59 sista anmälningsdagen, hade svårt att bestämma mig. Vätternrundan var planerad tillsammans med vänner som jag arbetade med för ungefär 20 år sedan. Lidingöloppet ville jag och skulle jag springa oavsett eftersom det var så himla roligt 2010 då jag sprang långa för första gången.

Så här är jag nu, mitt träningsprogram har styrt delar av mitt liv under ett antal veckor och ska så göra fram till loppet, trodde jag. Igår kväll hittade jag nämligen ett nytt träningsprogram som jag nog väljer att följa fortsättningsvis. Enligt det nya så är fokus inte bara på skidåkning utan även på löpning, och det tilltalar mig.

Klassikern då, jo jag tror att jag kommer må bra av att få bocka av det på listan. När jag sitter i gungstolen på ålderns höst och kan berätta för vännerna att 2011-12 då gjorde jag klassikern vid 46-års ålder.

Skriver detta tillsammans med Gladiatorerna på tvn. Klart att jag funderar på om jag skulle ha någon chans om jag skulle ställa upp!?